hörselnsmirakel.blogg.se

Skriver om främst det som hänt och händer mig just nu. Min hörsel har varit en berg- och dalbana under nästan hela mitt liv och sedan Augusti 2014 har det ändrats totalt och kommer snart förhoppningsvis starta ett nytt kapitel i mitt liv.

Helt sjukt!

Kategori: Allmänt

Ja, det har jag och Marie sagt mestadels denna dag. Och jag vill bara berätta det. För det är så otroligt. Och då menar jag: HELT. Sjukt. Galet. Otroligt. 
 
Hade naturligtvis svårt att somna natten till idag. Tror jag somnade kl 1 till slut. Sov till halv sex så det blev några timmars sömn.
 
Första besöket var hos läkaren. Hon som opererade mig. Hon såg lika snäll ut som då jag skulle opereras. Funderar på om alla i cochlea-teamet ser lika snälla ut.. Hon frågade hur allt gått. Och jo, jag har haft det bra dom här veckorna. Oförskämt bra faktiskt. Enda som jag har fått "men" av är att jag tappat lite känsel längst upp i mitt vänstra öra. Dvs att det är ju inget att klaga på, då det finns många värre ställen att tappa känseln på. Efter det skulle hon kolla på ärret bakom öra. Hon hade sytt med tråd som försvinner av sig själv. Men såklart fanns det liten bit kvar. Och ja, jag ska vara ärlig. Det svider rätt fint. Men lite sveda är ju inget man dör av, tvärtom man känner ju sig bara lite mer levande. Läkaren rekommenderade mig 2 veckors sjukskrivning. Innan hade jag förstås tänkt att jag skulle jobba full tid imorgon. Men jag backar på det. Låter mig själv ta en sak i taget. Ge mig en chans att kunna höra något. Visste ju inte då vad jag kommer höra, hur jag kommer höra och när jag kommer höra ord.
 
Halvtimmen senare sitter jag i hörselteknikerns rum. Hörselteknikern som ska sätta på ljudet. Nervositeten kom när jag klev in i rummet. Fick först prova och känna på processorn jag valt. Sen började han göra lite tester. Det började med att jag hörde pip o olika frekvenser och säga om det var lågt, lagom eller högt. När det var klart sa han att ljudet skulle slåss på. I början lät det bra konstigt. Sa att hans röst lät som en sluddrig alkoholpåverkad manbas-röst blandat med ljus röst som lät som anonyma personer låter när dom pratar i programmet efterlyst och inte vill få sin röst igenkända. Tur att han tog sin alkoliserade röst med ro. Det tog en liten stund, sedan började jag höra fler och fler ord, med hjälp av läppavläsning . Jag hörde till och med när han sa en sak till Marie då han var vänd åt hennes röst. När jag repeterat det han sa till henne så stannade båda dom upp med hakan nere på bordet. Han sa att det var ovanligt att man kan höra ett ord så fort utan att riktigt se läpparna. 
 
Marie hade svårt från början att förstå att jag hörde. När teknikern lämnade rummet en stund var hon på väg att teckna teckenspråk. Men hon kom på efter en kort sekund att jag faktiskt kunde höra ord och meningar. 
 
Innan vi lämnade hans rum för att åka hem så tänkte jag att det kommer bli svårt att höra Marie prata när det är folk och rörelse kring oss med alla ljud som finns överallt. Men när vi gick till pendeltåget så kunde jag höra hennes meningar med läppläsning förstås. Då kände man att det här var ju helt sjukt och lååångt över vad jag förväntade mig. På morgonen och på vägen dit hade jag varit helt döv. Hela resan hem kunde vi prata med varandra. 
 
Ljud runtomkring är svårare att tyda. Men det vet jag kommer. Har även lyssnat på lite musik, på låtar jag kan utan och innan. Men det lät väldigt skränigt. Provade även lyssna lite när Marie pratade i telefon, men var lika skränigt. 
 
Att höra röster, jag känner igen, var mycket enklare än jag någonsin hade vågat hoppas på. Maries röst känner jag igen väldigt mycket, likaså min pappas röst. Min mammas och Wilmas röst var destomer svårt. Mammas röst lät väldigt pipigt även fast jag kände igen hennes röst lite. Wilmas röst är svårast hittills. Hon har så himla ljus röst och den gör så hennes röst låter som... Svårt att förklara, men typ som en gammal dam med en hel diskans-skränig röst. Hon låter faktiskt lite rolig. Men jag vet att jag kommer lära mig höra hennes röst så småningom. 
 
Och nu till kvällen när jag och Marie la oss i sängen så bestämde vi oss, för skojs skull, bara kolla om jag kunde höra ord hon säger i mörkret då jag inte kan läsa hennes läppar. Det slutade med att hon kunde säga hela meningar med mig. Precis som vi kunde göra med varann innan jag tappat för mycket hörsel, i augusti 2014. Då hade jag inte ens varit "påkopplad" 12 timmar!
 
Det må jag säga att det här blev en bra början på hörselns mirakel. Och som Marie och jag sagt hela dagen: Det här är HELT sjukt!
 
***
Joel 

KOMMENTARER:

  • Heva Brajim säger:
    2015-01-13 | 07:55:03

    Hej Joel,
    Är så otrolig glad över det du beskrivet! Det är ett mirakel!
    Din beskrivning ger även oss stolthet att hörseln är tillbaka :)

    Mvh
    Heva

    Svar: Hur i hela världen hitta du mig i internetdjungeln.. Hursom är det jättekul att du skrev. Och kul att jag kan förmedla lyckan vidare av en sån här möjlighet.
    hrselnsmirakel.blogg.se

  • Maria säger:
    2015-01-13 | 08:18:13

    Underbart, helt fantastiskt! Blir så glad i hela mig - underbart och helt sjukt :)

    Svar: Jättekul att kunna glädja er genom mig. Tack för du skriver.
    hrselnsmirakel.blogg.se

  • Elin Djerf säger:
    2015-01-13 | 15:25:33

    underbart, Härligt att få höra igen!

    lycka till!

  • Albin säger:
    2015-01-13 | 22:59:58

    Underbart Joel! Härligt Härligt!

  • Annette säger:
    2015-01-20 | 18:29:26

    Sååå fantastiskt Joel - det är roligt att läsa din blogg, du skriver väldigt bra
    Lycka till med ditt hörande - Kram på dej!

Kommentera inlägget här: